onsdag 26 juni 2013

Tråkiga besked!

Det var länge sen nu. Mycket har hänt och jag kan inte direkt säga att det går min väg...

Förra onsdagen träffade vi min läkare från Uppsala. Var inga vidare besked vi fick... Alla tumörer har växt. De senaste behandlingarna man testat har inte fungerat, så nu finns inget mer att testa. Nu kämpar jag/vi utan mediciner och hoppas att kroppen kan hjälpa till!

Förra onsdagen fick jag även komma hem med maskinen. Tog dock inte lång tid förrän jag var tillbaka på akuten... Natten mot midsommarafton började maskinen att strula. Den varnade för läckage och det rann ut vätska... Efter att ha hållt på och strula med olika personer i två timmar och klockan hade hunnit bli 02.30 så insåg jag att det bara var att åka in på akuten för att få någon att titta på maskinen och hjälpa mig. Vi ringde min fina vän Lisa som ställde upp och kom och hämtade mig. Stefan var tvungen att vara hemma med Stella. Klockan 07.00 kom jag hem igen, utan någon som helst sömn! Klockren start på midsommarhelgen! Något irriterad över massa saker som inte funkat och trots att jag påpekat saker har folk sagt att det ska vara så, fast det nu visat sig att det absolut inte ska det! Det är tråkigt! För det blev jag/vi som fick ta smällen! 

Midsommar blev väldigt bra. Stefans kompis Erik och hans tjej kom hit. Vi har ätit gott och haft det väldigt trevligt! Tack fina vänner!!!

Nu ska jag snart få blod. Blodvärdet var väldigt lågt! 
Ta hand om dig!!

Jag och en trött älskling igår! Min älskling! Älskar dig så otroligt mycket!!! Du och pappa är mitt allt!!!!

33 kommentarer:

  1. Va ni är gulliga du och Stellis. Jag kan se er framför mej hur ni är mysiga. Å jag hoppas och önskar så att ni ska få ha det bra. Många styrkekramar från mej Susanne

    SvaraRadera
  2. Läst din blogg till och från sedan ni var med i ett reportage i Vi föräldrar ( tror jag det var) och känner att jag bara vill skriva ett par ord. Det är minst sagt beundransvärt att se din/er positiva inställning samt hur du/ni hanterar situationen ni befinner er i. Sänder dig och de dina all min kärlek och styrka! Kram Sara

    SvaraRadera
  3. Hej där . Låter som tuffa bud. Underbart att du har din familj.
    kram SarA

    SvaraRadera
  4. Styrkekramar i massor!
    Kram Maddy

    SvaraRadera
  5. Kära Cathrine!
    Ett tag sedan jag skrev, har läst det du har skrivit. Om jag kunde ta en del av din smärta, så skulle jag göra det. Förstår att du har det extra tufft nu. Som jag har skrivit tidigare blir ord så meningslösa sådana här gånger. Jättefin bild på dig du starka vackra kvinna och söta Stella. Hoppas av hela mitt hjärta att det blir lite bättre.
    Massor med STYRKEKRAMAR till dig och din familj. Puss puss på söta Stella.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För femtioelfte gånger glömmer jag igen att skriva mitt namn.
      Ingalil i Gävle

      Radera
  6. många styrkekramar till er!

    SvaraRadera
  7. Usch vad tråkiga besked. Läste detta om naturmedicin som hjälpt:
    http://www.immun.se/immun-filer/prod_data/cancer.htm

    SvaraRadera
  8. Älskade vän, det finns inte ord! Tänker på dig/er hela tiden och önskar att vi vore närmare varandra <3

    /Anna B

    SvaraRadera
  9. Hej fina du!
    Du är verkligen en underbar människa! Så stark och en sådan kärleksfull mamma Det känns så fruktansvärt orättvist att du ska behöva gå igenom detta. Men jag tänkte samma sak som hon skriver här ovanför, att det måste finnas alternativ såsom naturmedicin. Jag har också läst någonstans att man har blivit hjälpta av naturmedicin.Tänker mycket på dig/er! kram Mia

    SvaraRadera
  10. Jättetråkigt med sådana besked som du fått. Det är svårt att veta vad man ska skriva efter att ha läst ditt inlägg. Vad jag än skriver känns mina ord så tomma. Om jag kunde skulle jag vilja ge dig hälsan tillbaka.

    Ni är så söta, Stella och du på fotot som ser så kärleksfullt ut. Fyllt av ömhet och kärlek.
    Nina kramar om.

    SvaraRadera
  11. Bara hoppas att du får så lång tid som möjligt med din nära o kära.

    Stora under har skett förut!

    SvaraRadera
  12. Hoppas och önskar dig/er all tid i världen❤

    SvaraRadera
  13. Det gör så ont i mitt hjärta när jag läser ditt inlägg......önskar att det var en dröm.
    Hoppet är det sista som överger människan....
    Många styrkekramar till Dig, Stefan och Stella.

    SvaraRadera
  14. Har läst din blogg en tid, men inte kommenterat. Tycker ni är såå söta du och din lilla flicka. Världen är så orättvis. Jag kan inte annat än sända många kramar till er..<3

    SvaraRadera
  15. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva , men kämpa och fe dig inte ... Du ska vinna detta!!! Kram Monika

    SvaraRadera
  16. Stor kram till er 3. Vilken kärlek mellan er och vilken underbar mamma du är. Ska be för er ikväll. Kram och STYRKA kommer här. Anna

    SvaraRadera
  17. Hej Cathrine... Vet inte riktigt vad jag ska skriva... blir mest bara ledsen och arg när livet är så orättvist! Jag önskar av hela mitt hjärta att saker går din/er väg och att din kropp kämpar med dig som du säger... Tänker på dig-er varje dag och jag kämpar med er. Ni är en sån fin liten familj att mitt hjärta brister när jag läser vad ni går igenom! Fina, fina du! Någon starkare och positivare människa har jag aldrig träffat på! Stefan och Stella kan skatta sig lyckliga som har dig som fru och mamma! Många, många kramar Petra

    SvaraRadera
  18. Mina tårar rinner och jag blir så berörd ända in i hjärtat.... Finner inga ord men jag skickar enormt med kärlek, kraft och kramar till dig fina du och till din familj! ❤❤❤

    SvaraRadera
  19. Det är så tråkigt att läsa att du har så många motgångar, det skär i hjärtat, önskade att du/ni kunde få ha det lugnt ett litet tag.

    Önskar jag kunde skicka lite extra kraft och styrka till dig, du är fantastisk så som du kämpar genom allt, du är en riktig hjälte!!

    Kramar i massor/Ida R

    SvaraRadera
  20. Hej Cathrine! Brukar läsa då och då men aldrig lämnat ett ord.
    Jag beundrar dig och din styrka.. Livet är vidrigt orättvist och det gör mig både ledsen och förbannad att det ska behöva vara så även fast det tyvärr inte går att påverka. Heder till dig och din inställning till vardagen.. Kramar /Carro Denkert

    SvaraRadera
  21. Jag fortsätter att be för dig! Kram Elisabet

    SvaraRadera
  22. Hjärtans kramar till dig Starka tjej!! Kämpa kämpa och glöm inte att under har skett. En bekant till mig lurade läkarvärlden då allt var prövat och hon tillslut prövade en alternativ metod där hon la om sin kost till socker och spannmålsfritt och idag är frisk! Tänker på er <3

    SvaraRadera
  23. Fina du, vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg.
    Jag har inte kommenterat förut bara följt din blogg och allt skit som den där j-a cancern ställer till med. Du har en bra blogg du skriver om det positiva och kärleken till din dotter o man.Din positivitet är värd mycket för dig och din omgivning,att försöka kämpa fast det är jobbigt. Att orka leva med obotlig cancer, det är bra gjort av dig.
    Jag har själv varit med på den vidriga cancerresan med min kära syster så jag vet hur det är. Jag lider verkligen med dig o din familj. Hoppas nu på att du får vara med ett bra tag till med din dotter o man. Sänder dig Kramar med styrka uti både till dig och din familj. Alla är jo drabbade på olika sätt.
    Kramar Susanne

    SvaraRadera
  24. Hej,
    Beundrar verkligen dig och din styrka, positiva syn och enorma kämparglöd. Önskar dig och din familj allt gott. Kramar från Ann i Härnösand

    SvaraRadera
  25. Hej vackra du!
    Jag läser din blogg lite då och då, vill bara säga hur mycket jag beundrar dig för din styrka och mod, jag kan inte ens förstå det du går igenom, men jag vill att du ska veta att mirakel sker VARJE dag, ha hopp och fortsätt kämpa... Vet inte om du tror på Gud... Det gör jag, vill säga att Gud testar de människor han älska mest... Jag vill att du ska veta jag ber 5 gånger om dagen, och i varje bön ber jag att Du ska bli frisk snart. Jag känner inte sig men tänker på dig dagligen, har själv en dotter precis lika gammal som Stella, och som mamma kan jag inte ens tänka mig vad du känner. Fortsätt kämpa du klarar det här

    Diana

    SvaraRadera
  26. Ja vad ska man säga som läsare.... Att sitta här på andra sidan skärmen och säga tröstande ord hjälper ju egentligen inte. Men som många andra här inne så vill man ju inget hellre än att du ska bli frisk och få njuta av din man och sötaste dotter ♥

    Jag önskar och hoppas att din kropp gör revolt, vägrar cancern och att på nått sätt det vänder.

    Många tankar och varma kramar till dig

    SvaraRadera
  27. Hej! Jag har följt med din blogg men aldrig lämnat någon kommentar. Nu vill jag ändå visa att även jag finns här och hejar på dig!
    Och de här sades åt en cancer sjuk pojke engång när han undrade : "varför just jag?"" jo för att några få är valda för dom svåraste uppgifterna, dom allra starkaste människorna. Tänk nu, inte ger läraren de svåraste uppgifterna åt de svagaste eleverna." De är du Cathrine, din kärlek och glöd känns och syns! Du borde få göra ett reportage om din vardag, du har så mycket att lära andra och andra har så mycket att lära av dig! Ja skickar massa styrkekramar härifrån andra sidan potten! H. Eve/Finland

    SvaraRadera
  28. Hej!
    Har följt "dig" ett tag. Jag jobbar med cancersjuka personer i livets sista slutskede det är få som fått en dödlig diagnos som fortsätter med din kämparglöd. Fortsätt njuta av den tid du har kvar med din fina familj, det kommer ge dem styrka att fortsätta. Jag tror varken på böner eller naturmedicin. Jag har sett för mkt tragik för att tro på nån gud men jag tror på kämparvilja och jävlar-anamma och det har du, det kommer garanterat ge dig mer tid!
    Ta han om dig
    Med vänlig hälsning Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett mycket tragik, men om jag inte hade min tro på Gud skulle jag inte orka med all tragik. Jag har upplevt att Han ger styrka i det som är svårt. / Elisabet

      Radera
    2. Jag beundrar folk som tror på ngn sorts Gud vilken tro man nu än må ha det kan säkert ge tröst i många situationer men jag kan personligen inte söka tröst i ngt som jag anser är en myt men vi är ju väldigt olika :) /Linda

      Radera
  29. <3<3<3
    / Jenny från Malmö

    SvaraRadera
  30. Jag blir så ledsen av att höra att ni fått så fruktansvärt tråkiga besked. Tänker på dig och familjen hela tiden. Som så många innan mig här ovan säger så vill jag också säga att jag beundrar dig, att du är stark och positiv cattis, det tror jag är jätteviktigt! Varma kramar från oss! <3
    Christine, Ivar och Jonas

    SvaraRadera