tisdag 13 mars 2012

Behandling

Är i Uppsala och får behandling nu. Vill bara hem, hem till mina älsklingar. Steffo är sjuk och det är verkligen dåligt tajmat. Min syster fyller 30 år imorgon och vi ska fira henne. Får hoppas att han kryar på sig fort.

Nu ska jag äta lite god sjukhus mat, fy farao! :-)

Kram!

3 kommentarer:

  1. Å jag som undrade varför det blev så tyst här för.
    Hoppas att det går bra idag, förstår att maten inte är någon hitt. är det värre än skolmaten? Om man bortser från vegetariska vi åt där ett tag som faktiskt var bra:-)
    Hoppas att Stefan kryar på sig fort och att du slipper få det!
    Hälsa med dig så gott till familjen och Gratta Camilla!
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Hoppas ni får en mysig helg tillsammans! Hälsa grattis åt Camilla! Stor kram

    SvaraRadera
  3. Kära Cathrine!
    kära kära Carthrine, var skall jag börja.
    Jag kan börja med att berätta att jag just nu sitter på ett av mina nattpass som sjuksköterska på sahlgrenska i göteborg (om du undrar över klockslaget inlägget skrevs)och stryckläst din blogg ända tills nu. Jag satt och var inne på ung cancers hemsida, där jag brukar klicka mig runt och utforska vad som händer inom den organisationen eftersom jag själv är väldigt insatt i ämnet, då min bästa vän Peter gick bort för snart ett år sedan. En stor sorg och saknad som kommer följa mig i resten av mitt liv. Men också en stor tacksamhet för att jag fick lära känna, följa honom under hela den tiden vi fick känna varandra samt under hans resa i cancersvulstens fotspår.

    Jag satt som sagt på ung cancers hemsida och klickade mig runt och läste lite medlemsberättelser, och när jag slutligen hade gått igenom dessa beslutade jag mig för att söka efter en blogg om just ung cancer..och vipps hittade jag dig. Och jag skall säga dig, jag har sedan exakt kl 01.06 suttit och sträckläst igenom hela din blogg från några få innlägg innan du blev sjuk och sedan din resterande resa.

    Jag har ståpäls på hela kroppen och jag är rörd av all den kärlek du lyckas förmedla genom dina ord du skriver med på bloggen.
    Livet är inte lätt, det är sjukt tufft oavsett om man själv är drabbad av just en cancer sjukdom, om man har en nära anhörig,vän, kollega mmm som är drabbbad eller om man bara står brevid som just nu jag gör som inte känner dig och får läsa din berättelse, din historia. Men jag kan se att du är en fighter. En otrolig fighter, som försöker sträva igenom dagarna med bravur, ett jävla anama och ett enormt stort hjärta.

    Ne mitt hjärta är med dig, och kommer nu att följa din resa och hålla din hand i min under resans gång i mina tankar.

    Man skall aldrig glömma att man har murar runt sig av vänner, släkt familj mm som är redo att stå pall för dig i vilket ögonblick du än må vara i. Glöm aldrig att du inte är ensam.

    Styrke kramar till dig och kämpa på!!

    Med vänliga hälsningar My!

    SvaraRadera