tisdag 16 oktober 2012

Pisscancer!

Jag skriver inte så mycket om min sjukdom, det är för att mitt fokus är på att leva här och nu och inte gräva ner mig i pisscancern. Jag blir ju så klart påmind om den varje dag, flera gånger om dagen, om inte hela tiden, eftersom jag mår dåligt pga den. Det som för tillfället är värst är smärtan i benet, den kan jag bli tokig på. Att vara orörlig och ha ont JÄMT är inte roligt, men det är inget jag kan göra något åt och bättre kommer det troligtvis inte heller bli, så det är bara att bita ihop. Lungan är självklart också ett problem, men för tillfället känns det ok. Tömmer lungan på vätska två gånger/dag, morgon och kväll. (har fortfarande dränaget kvar) Levern har jag inte märkt något av än så länge, peppar, peppar.

Det värsta med allt är ändå mattheten och orkeslösheten. Att bli trött av att gå. Jag är fan van vid att knappt bli trött av att springa! Något jag saknar enormt är att träna. Gå på gymmet, köra intervaller på löpbandet eller bara sticka ut och jogga. Till och med kan jag sakna den jäkla diagonalen som vi körde när jag friidrottade. :-) Att få blir riktigt jävla trött av träning saknar jag.
Har funderat på om jag ska börja gå på gymmet, för att få lite muskler, just nu är det mest fett. En gång i veckan borde jag ta mig dit. Det borde jag verkligen. Det ska jag banne mig göra.

Nu ska jag sticka på Stellas halsduk och titta på Hollywoodfruar.
Trevlig kväll!

6 kommentarer:

  1. Skickar alla styrketankar till dig - du är stark! Kram från diagonalen-kompisen Idas storasyster Anna

    SvaraRadera
  2. Man märker inte detta alls på din andra inlägg, vilket visar att du försöker se det som ändå är bra i allt detta jobbiga, men ibland måste man bara få kräka av sig. Förstår att du är så fruktansvärt förbannad på den jäkla pisscancern.
    Men din inställning till livet och din positivitet kommer att ta dig långt, det är jag övertygad om.
    Kämpa på, du är stark!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas den gör det. Det är det enda som finns för mig. Vill inte att det ska vara över än. Tack för ditt inlägg!

      Radera
  3. Du är så otroligt stark vännen. Den livsglädje, kärlek och otroliga vilja som du utstrålar och som jag alltid ser i dig är det som kommer att ta dig långt.... Det är jag övertygad om och det är Du själv som har övertygat mig och med all säkerhet många andra också.
    Många många Kramar!!!
    Lisa

    SvaraRadera
  4. Ja det är en jäkla piss-sjukdom som man tyvärr inte kan göra något åt, varken nyttig mat , träning eller allmänt nyttigt leverne hjälper. Hoppas verkligen att vi kan lura den i många många år, något annat finns liksom inte i våra tankar. Du har verkligen en sådan otrolig livsglädje och kämparanda är nästan alltid glad och positiv och det har du alltid varit ända sedan du var liten baby. Stella är så otroligt lik dig som liten både till utseende och att vakna glad som en solstråle. Tänk snart kommer hon att ropa; mamma vaken nu från sitt egna rum :-)
    Kramar mamma och pappa

    SvaraRadera