tisdag 11 juni 2013

Tufft, väldigt tufft!

Nu var det länge sen sist, men det finns sina orsaker... Jag är inte alls pigg! Sedan jag vaknade den där natten med andnöd har det varit otroligt tufft! Har inte klarat av att lämna eller hämta Stella på dagis, jag orkar inte ta hand om henne om Stefan jobbar, jag orkar inte bära henne! Det är fruktansvärt, att inte orka bära sitt barn när hon gråter och vill upp vädjande! Det gör så ont så det finns inga ord! Under den här tiden har jag knappt kunna ätit, andfådd som bara den, vilket gör att jag inte klarar av att gå, får andnöd nästan direkt! 

I helgen var Stellas farmor och faster här och hjälpte oss och lekte massor med Stella. Äntligen har jag börjat äta lite mer, ibland är det rätt bra att vara sin egna läkare. :-) 

Igår var jag på sjukhuset för en rutinröntgen, men var även där för att man på en röntgen som gjordes av lungorna i lördags såg vätska även på höger lunga...! Man dränerade bort lite vätska och jag tyckte jag mådde bättre igår, bara att hoppas på att det känns bättre idag också och att det inte fyller på sig så snabbt!

Igår följde jag till och med och hämtade Stella på dagis, duktig jag är va? Haha! :-) 

Ta hand om dig! Njut av livet, njut av att du är du och att det är sommar! Livet är så otroligt värdefullt!! 


Vår älskade unge! Du är vårt allt! Älskar dig mer än något annat!


11 kommentarer:

  1. Åh det gör så ont i mig när jag läser ditt inlägg. Hoppas så innerligt att det vänder och att du får MÅNGA pigga stunder med din dotter. Sänder MASSOR av styrka och kraft till dig. Hoppas du får en fin dag!
    KRAM <3

    SvaraRadera
  2. Jag blir så ledsen och arg. Jag önskar såå att allt vänder och blir bra. Sänder många kramar och styrka till dej. Om du visste vad du ger mej styrka, fast jag är frisk. Jag tänker på dej och er mycket, önskar er verkligen allt det bästa. KRAM <3 Susanne

    SvaraRadera
  3. Tänker på dig Cathrine o undrar om du får all hjälp du har rätt att få? Har du ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) el motsvarande som finns där du bor? Din läkare kan skriva remiss till det. Du kan också få syrgas i hemmet o all möjlig hjälp. Din man kan vara sjukskriven o hemma med dig alt få närståendepenning. Bara några goda råd i all välmening från en syster i anden därute som vill att du ska få må bra. Det ör en rättighet o du ska heller inte behöva ha ångest. Massor av kärlek från Karin ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Karin! Tack för din kommentar och för att du bryr dig! Jag har sjukvård i hemmet och har haft det sedan jag kom hem från Uppsala för ca 1,5 år sedan. Otroligt tacksam att det finns! Vad skulle jag ha gjort alla dom gångerna det hänt saker? Dom är guld värda! Närståendepenning har vi också, men vi har valt att min man ska jobba lite. Jag vill det! Tack för din tanke! Kram! /Cathrine

      Radera
  4. Du är sååå duktig som ser ljuset i alla små stunder. Det är en fin egenskap. Jag är imponerad av dig. Hoppas du och din familj får många fina stunder.
    /Sofia

    SvaraRadera
  5. Hej Cathrine!

    Jag känner inte dig, men gick i samma ssk klass som Stefan i Sundsvall, har hittat till din blogg och grips av er berättelse. Du verkar vara en underbar människa och ni har en otroligt fin liten tjej!

    Önskar dig och er allt gott!

    Massor av kramar till dig och din familj!

    Hoppas att du blir bättre!!

    Kramar från Ida

    SvaraRadera
  6. Blir så ledsen och berörd av det du skriver... Tänker på dig varje dag, hoppas och önskar av hela mitt hjärta att du får känna dig piggare snart... Ni är så värda det... Många kramar Petra

    SvaraRadera
  7. Du verkar så sympatisk och klok! Kan tänka mig att detta är hur jobbigt och tungt som helst men du verkar ha en kämparglöd och inte alls egoistisk. Stella och Stefan ska vara glada att ha dig! Det tror jag verkligen! /Emeli

    SvaraRadera
  8. <3 all kärlek till er!

    SvaraRadera
  9. Läser med en tår i ögat och tänker verkligen på det du alltid skriver att njut av varje dag..de e så sant....nu skall jag ta kidzen o åka till IKEA och käka en mjukglass o njuta:))Många styrkekramar till dig //L i Finland

    SvaraRadera
  10. Usch vad kroppen bråkar med dig...

    Klart du vill klarar av din dotter och hon förstår ju inte varför du mår så dåligt :-(

    Livet är jävligt och orättvist mot dig och din familj

    Många styrkekramar

    SvaraRadera